Häng med oss!

Vi sätter upp den här bloggen som en tanke att dela med oss av vår resa. Både under planeringen längs vägens gång och under själva resan. Vi ska försöka vara så transparenta och öppna som möjligt med vad vi gör och hur vi gör det, med syfte att kanske inspirera någon annan att våga göra ett nytt val. Vi kommer också att göra filmer och reseguider ifrån alla länder vi besöker. Vi har också ett insto-konto: dayswellspent.se där vi dagligen kommer att lägga upp bilder från resan.

Ni kan alltid kontakta oss på hello@dayswellspent.se om ni har önskemål om vad vi ska skriva om eller andra tankar kring bloggen.

322_smallpigart_LinaRobban.jpg

Syfte och mål med resan

Det är lätt att sätta (för)stora förhoppningar till vår resa. Att den liksom ska fixa allt - att barnen inte ska bråka mer, att vi föräldrar ska bli pigga, glada och busiga igen, att alla ska var lyckliga och nyfikna på destinationen vi är på, att vi ska se underbara platser, att vi ska bli nykära, att vi ska hinna umgås med barnen, träna, få partid, egentid och hitta oss själva på nytt, att vi ska komma på hur vi vill leva våra liv framöver, att boendena är fina och trygga, att resorna går smidigt, att vi håller oss friska.... Ja ni ser ju, det är inte svårt att ställa höga förväntningar på det vi ska vara med om. Absolut, vi tror att det kommer att bli grymt att åka tillsammans på det här äventyret, men det kommer med stor sannolikhet att bli jobbigt också. Och svårt. Kanske läskigt. Vi kommer säkert att långt hem. Och ifrågasätta våra val...

Men det hör väl till livet, gör det inte det? Om man inte utgår ifrån att allt ska bli perfekt, utan lite mer att vi får se hur det blir, så känns det så mycket bättre. Därför kommer vi inte att planera hela resan innan vi åker, för att lämna utrymme åt flexibilitet längs vägen. Vi kommer inte heller att bestämma när resan ska ta slut, utan vi reser så länge vi tycker att det är kul, ger oss något och vi har råd.

Våra förhoppningar att resan ska ge oss som familj är:
- Komma närmare varandra, både som par och som familj
- Upptäcka världen tillsammans - se nya platser, möta nya människor
- Ta del av nya kulturer - engagera oss i det lokala livet
- Att bli modigare - både som familj men också individuellt
- Lära oss att vara lyckligare med mindre
- Få perspektiv och känna kärlek och respekt för både naturen och planeten
- Bli mer öppna, både i sinnet och i hjärtat
- Skapa minnen för livet

Familj på äventyr

Varför gör vi det här?

Varför gör vi det här? Säljer allt för att resa till andra sidan jorden under minst 8 månader. Ja, det är det många som frågar sig. Vi också ibland... =) Det korta svaret är att vi tror att det finns ett bättre sätt att leva med småbarn än det vi gör idag. Just nu är vi i en livsfas där vi (snart) har 3 barn under skolålder. Det är en pressande tidsperiod i livet. Under småbarnsåren ska så mycket få plats och vi kom på oss själva med att prata inför att vår tredje tjej ska komma som om "nu gäller det att bita ihop",  "de kommande två åren kommer att bli tuffa, men sen bli det bättre" osv. Det är tufft att få ihop livet tidsmässigt, ekonomisikt, energimässigt, socialt och logistikmässigt när man vill ägna all tid åt familjen men samtidigt ocskå prestera på jobbet, träffa vänner, träna och gärna spendera lite tid tillsammans som par också.

Vi var inställda på att stå ut ett tag. Men sen började vi att tänka om. Livet är för kort för att stå ut. Livet är nu. När man frågar riktigt gamla människor om tiden som de var lyckligast svarar många: "under småbarnsåren, för det var så mycket liv då." Så mycket liv. Så vackert. Jag vill också känna så. Men jag känner bara att det är FÖR mycket liv. Jag har blivit den där tjat- och gnällföräldern jag lovade mig själv att aldrig bli. Ibland känns det som om barnen är vägen för mig att leva mitt liv och det är helt fel.

Men det är inte barnens fel. Det enda de vill är att spendera tid med oss i familjen. Det är vi som har designat våra liv med för mycket innehåll i en för liten förpackning. Så vi tänker att vi prioriterar om lite nu. Framför oss har vi kanske 5-6 år med småbarnstid. Sen är de stora. Stora nog att gå i skolan, följa med vänner hem, ha egna aktiviteter och de är inte lika beroende av oss längre (eller ens vill hänga med oss längre). Vi prioriterar varandra, bygger våra band och relationen som familj starka inför framtiden och tanken är att vi vänder upp och ner på vardagen - Vi hänger med barnen på dagarna när de är vakna, och jobbar lite på kvällarna när de somnat. Det känns ju på något sätt mycket mer logiskt när de är små...

*OBS! Detta är fortfarande vår tanke om resan. Om det blir så här återstår att se...
Loppis.jpg

Allt började med Fredrik Härén...

I somras träffade jag (Lina) författaren och föreläsaren Fredrik Härén. Jag och min kollega Helena åkte ut till hans ö för att intervjua honom till vår podcast Life with kids. Det blev ett möte som förändrade mitt och Helenas liv och som gjorde att vi gjorde förändringar i de prioriteringar vi valt att leva efter direkt. Jag kände direkt att jag hade tappat fokus på barnen i mitt liv, att de ju är det viktigaste jag har och att de behöver mig nu när de är små. Att jag blivit en mamma jag inte ville vara - stressad, pressad, för mycket runt mig hela tiden och jag suckade eller blev irriterad så fort något av barnen inte gjorde som jag hade planerat. En oskön mamma helt enkelt. Men Fredrik fick mig att tänka om och tänka rätt.

Han förespråkade något han själv kommit på och kallade för föräldrapension. Han menade att det är ett systemfel när allt ska trängas in och få plats under de år barnen är små medan när vi är gamla och går i pension får vi överflöd av tid, men vad är den värd då om vi inte har råd, möjlighet eller lever ett spåpass socialt liv att vi kan ta tillvara på den? Så om vi lånar lite tid och pengar från den tiden (genom att vi kanske jobbar några år till) och använder den nu, när vi behöver den mer, så borde livet bli mer jämnfördelat över tid? En tanke vår familj köpte rakt av.

Robban, som bara ett par veckor tidigare, berättat att hans stora sorg i livet är att han aldrig reste eller bodde en längre tid utomlands när han var yngre, blev så glad att han började gråta när jag kom hem och berättade om mitt möte med Fredrik. Det var inget snack om att vårt liv skulle ta en annan riktning ifrån den dagen. Frågan var bara vart man började...

Vill man lyssna på Life with kids intervju med Fredrik kan man gör det här eller så kan man lyssna på Fredriks sommarprat från 2008 här.

Teo-Haren-1.jpg