Packdag!

Idag har det vart riktigt fin väder här på Langkawi - och det betyder jättevarmt! Går knappt att vistas i solen alls. Som tur var har vi hittat en fin del av den större stranden här på ön, som är lite lugnare och barnvänligare. Så där spenderade vi förmiddagen under parasoll för att bada, äta och leka fram till efter lunch då det blev dags att åka hem och packa. Imorgon är det nämligen resdag och vi ska först tillbaka till Singapore och därefter till Bali. En utvärdering och alla våra tips av Langkawi kommer imorgon!

Packningen var en av de saker som vi la mest tid på innan vi åkte och jag måste säga att så här, efter 10 dagar på resande fot, så är vi väldigt nöjda med det vi har med oss. Det finns lite luft i alla våra väskor, vi känner inte att vi saknar något och har inte med oss på tok för mycket heller. Det är väl Robban som har hintat om att han har med sig ett par shorts och en långärmad för mycket, men då snackar vi på detaljnivå. =)

Nu när vi har packat upp och ner några gånger så känner vi att vi kan börja ge lite packtips om man ska göra långresa med barn. Kommer på bloggen inom kort!

Langkawi beach
Langkawi
Langkawi sunbath
charlie_smile.jpg

Lazy days...

Ja, just nu händer det inte så mycket här på Langkawi. Vi bor i en stuga på en resort som är litet, mysigt, har väldigt god mat och det familjen behöver för att landa både mentalt och fysiskt. Vi har gjort ett par utflykter och vi kommer att skriva allt vad vi tycker och tänker om det här resmålet när vi åker härifrån - på tisdag. Våra barn har blivit vattendjur och i princip bor i poolen. Det är så kul att se dem och hur de vågar och vill lite mera för varje dag som går. Juni, som inte vågade stoppa näsan under vattenytan när det här året började, dyker nu ner på botten på poolen för att hämta saker och simmar hela kortsidan under vattnet. Helt otroligt! Och Penny vill inte vara värre utan ber om att få simma utan puffar och att få simma under vattnet från kanten och till oss. Verkligen coolt vad vattenvana gör för barnen.

Annars försöker vi landa i planeringen av vår fortsatta resa. Vi skulle ju vart på Bali den här veckan och vi har verkligen velat fram och tillbaka, ändrat datum på boenden, bokat av och kollat på andra resmål, men vi blir ändå inte klokare. Vi vill ju till Bali och framförallt vill vi till Australien  efter det. Och att åka åt andra hållet nu innan, känns bara onödigt. Så (med största sannolikhet) kommer vi åka till Bali på tisdag ändå, men vi kommer troligen inte vara där så länge som det var tänkt från början. Men innan vi bokar flyg och boende blir det ett dopp i poolen igen...

lina_charlie_Malaysia.jpg
hopp.jpg
RN.jpg
kram.jpg

Jetlag is a bitch...

Nu har vi landat på vår andra destination - Langkawi, Malaysia. De första dagarna har mest gått åt till återhämtning och till att komma i fas igen efter de galna dagarna i Singapore. Vi försöker hitta in i lite mat- och sovrutiner igen, men det är lättare sagt än gjort. Jetlagen har oss fortfarande i ett stadigt grepp. 

Fram tills nu har det var rätt skönt att vara lite piggare lite längre i på kvällarna, för det är ju när barnen sover som vi hinner med att planera, fixa och landa själva. Men när man kommer på sig själv att ligga googlandes på helt meningslösa saker kl. 02.30 fjärde natten i rad, så förstår man att kroppen är inställd på en annan tid. Vi har alltid tyckt att omställningen åt andra hållet, när man åker hem från Asien igen är värre. Då ligger man så där trött som man bara är i början av en graviditet i soffan kl.18 och kämpar för att inte somna. Men nu har vi ändrat oss. Att försöka somna när man inte är det minsta trött är värre! För man kan ju inte tvinga sig till att somna. Vi försöker gå upp i tid på morgonen, men ändå infinner sig inte tröttheten alls.

Barnen somnar när de borde, sover 2 timmar och vaknar sedan igen. Som att kroppen tror att de har tagit en nap. Men nu börjar vi skymta slutet, hoppas vi! Igår (Dag 6) var första kvällen som barnen (och Robban) somnade (visserligen lite senare än vanligt) och sov till morgonen. Nu väntar jag bara på att min kropp ska fatta galoppen också.. Husmorstips för jetlag mottages tacksamt! =) 

 Nattugglor. 

Nattugglor. 

Flexibiliteten ställs på prov...

Tänk vad skönt det vore om allt man hade planerat i livet blev till verklighet. Man planerade att man skulle bli lycklig, framgångsrik, snygg, förmögen och träffa en fantastisk partner och få fanatiska barn och då fick man det. Eller så planerade man sina drömmars resa med familjen till Bali, och åkte dit...

Det har ju (bokstavligen) skakat lite runt Bali den senaste veckan och 2 dagar innan vi skulle åka dit kom det andra och stora skalvet utanför Lombok som nu har skördat 82 liv och drivit tusentals med människor på flykt, främst från Lombok och de fina Gili-öarna. Självklart satt vi uppe hela natten och försökte bilda oss en så klar bild av vad som hänt och hur det var på Bali, som det kunde. Vi sökte information via media (som ofta verkade överdriva situationen på Bali, särskilt svensk media), via forum och grupper i sociala media med människor som befann sig på Bali och genom vänners vänner prata med personer som känner till området. Och det var ganska svårt att få en klar och rättvis bild av vad som hänt. De som kände av skalvet, främst på östra sidan av Bali, är såklart jätterädda och vill bara därifrån eftersom det kommit många efterskalv så att man känner att det skakar lite i marken. På västra sidan av Bali (vid de stora turistställena) verkar livet och semestern pågå precis som vanligt och man känner med Lombok-borna som drabbades (man tycker inte att man varit med om någon jordbävning alls).

När vi pratar med Indonesien-vana personer förstår de inte alls hur man kan vara rädd för att åka dit pga en jordbävning. Skalv ingår i infrastrukturen i den här delen av världen och händer lite nu och då, och det är mycket ovanligt att någon ens märker av det. Vi läste att det brukar vara 3 skalv per år i världen av den här styrkan och ett per 10:e år i den här regionen, så chansen att det skulle hända igen är mycket liten. Med det sagt så kändes hela situationen plötsligt väldigt olustig. Resan som vi sett fram emot och drömt om så länge kändes plötsligt otrygg och osäker. Vi pratade mycket och länge, och vi är egentligen inte rädda för att en ny krissituation skulle drabba oss, om vi skulle välj satt åka dit, det var mer att hela upplevelsen av paradiset kändes så långt bort när människor som evakuerats dit bara vill därifrån. Vi skulle till västra delen, Seminyak, första veckan skulle vi säkert kunna åkt dit utan problem, men eftersom vi inte behöver åka just dit just nu, så valde vi att ta en detour några dagar för att avvakta och följa situationen lite mer, innan vi åker dit, om vi åker dit.

Så vi bestämde oss för att ta en vecka i Malaysia istället, på ön Langkawi. Ett ställe vi tänkt att vi skulle åkt till, men efter Australien. Det är en kort flight på 1.30 h ifrån Singapore och ligger tillräckligt långt bort för att vara bortom riskzonen, men tillräckligt nära för att vara enkelt att ta sig dit. Så igår handlade mest om att boka av, boka om och boka på nya flyg och nytt boende. Vi tänker att det får bli lite som det blir. Nu längtar vi mest efter lugn och ro, att landa mentalt, en pool för barnen att leka i och en kall öl i solstolen bredvid. 

Det är dock lite svårt att ställa om mentalt. Men vi inser nu att det här är och kommer att vara en del av resan och äventyret vi har valt att åka på. Saker händer och det blir inte alltid som man har planerat. Men det blir bra ändå. Nu ska vi utforska Langkawi under kommande vecka!

 

flex

Framme i Singapore

Äntligen framme! Efter vad som kändes som flera dygn på resa är vi nu framme i Singapore. Resan gick trots allt väldigt bra. Vi lyfte från Arlanda vid 17.30 och flög sedan ca 6 h till Doha. Där blev det en mellanlandning och vi hann precis med att fika lite innan det var dags att boarea nästa plan. Barnen höll sig vakna ganska länge och då det var ett halvfullt plan fick vi ett eget säte till Charlie att sova på. Bytet gick, trots att de somnat en timme innan vi landade, bra. Det var spännande att vara uppe mitt i natten och se nya saker. Sen var det dags för flight 2.

Snacka om besvikelse när vi fått för oss att den skulle vara lika lång, men den var 8 timmar. =( Vi sov alla dock större delen av tiden, som tur var. Vi flög med Qatar Airways och vilken skillnad det är på barnmottagande mellan olika flygbolag. Här behandlade de alla våra barn som prinsessor och såg alltid till att vi hade allt vi behövde. Så härligt!

Nu har vi landat i lägenheten hos våra vänner Lisa och Andreas och ska nu ut och utforska stan!

Äventyret börjar nu!

Shit! Idag händer det! Dagen då vi lämnar Sverige är här! Wiiieee! Resfebern har slagit in och nu kan vi knappt ta in vad vi ger oss ut på. Men kul ska det bli! Nu ska vi hoppa på ett kvällsflyg och flyga över natten. Håll tummarna för att barnen vill sova. First stop: Singapore!

lets go