I min kameraväska

Viktigt för oss är att vi dokumenterar denna resa på ett bra sätt. Både för resebloggen, men såklart också för vårt eget bruk. Vi vill kunna se tillbaka på vårt livs äventyr med filmer och bilder från varje ställe. Eftersom jag (Robban) jobbar med foto/film i mitt jobb har det vart extra kul för mig att optimera väskan med kamerautrustning. Egentligen hade jag velat ha med mig mer, men detta är det jag fick plats med.

A) Canon 5D, mark II. Denna kamera har ett gäng år på nacken är mitt främsta arbetsverktyg. Aldrig en dag utan att den är med. Alla bilder som lagts upp är tagen med denna. Går hur bra som helst att även filma med denna. Dock blir det rätt skakigt som att jag ej har ett stativ med mig. Dessutom är fokus helt manuellt när man filmar vilket gör det rätt klurigt att få till det bra. Jag tillhör dock dem som gillar att det går in och ur skärpa och kan få vara kort skärpedjup, då är denna kamera topp! Vill man ha en kamera som är liten och smidig att filma med kan jag även rekommendera Lumix GH4 (eller ännu hellre GH5) Den är kompakt och mer stabil men med enklare autofokus och filmar även i 4k. Bra stabilisator gör att man till och med kan filma handhållet. Dock är den inte lika vass när det kommer till foto.

B) Canon objektiv 24-70, 2,8mm. Ett bra allround objektiv. Fungerar bra i de flesta sammanhang och är ljuskänsligt (vilket är bra) Egentligen hade jag velat ha med fler objektiv men av utrymmesskäl valde jag bara ett att ta med. Aningen stort att ha med, jag vet, men ville kunna ha möjlighet att zooma och ha normal vidvinkel på en och samma objektiv. Hade jag fått ta med ett till hade jag nog tagit mitt 50mm fasta objektiv, 1,4mm. Detta prisvärda objektiv kostar endast 800kr och är väldigt litet och ljuskänsligt. Gör att kameran blir mycket mer smidigt att ha med och ger fantastiska bilder.

C) Mavic Pro. Sjukt smidig drönare. Ger väldigt bra film i 4k och 50fps. Du kan flyga upp till 120m och så långt ögat når. Kolla dock hur regelverket ser ut i olika länder. Det är lite olika regler, men oftast gäller: flyg inom synhåll, högst 120m, i dagsljus, ej ovanför folk och ej i skyddszoner eller mindre än 5km nära flygplatser. Denna lilla helikopter är enkel att flyga. Koppla in telefonen som monitor och flyg iväg. Har sensorer på alla sidor så man undviker att kollidera. Kan hitta hem själv ifall man vill det. Har lite finesser med gimbal som håller den stabil, inbygd kamera, kan följa föremål man väljer ut och dessutom fotografera helt ok.

D) GoPro Hero 6. Denna lilla videokamera har jag också med mig överallt. Liten och stabil och helt automatisk. Bara tryck REC och sikta. Fångar bra bild och ljud och tål att vara under vatten. Allt rörligt material som ligger på vårt instagramkonto och blogg är filmat med denna. (förutom flygfotot såklart)

E) GoPro stick. Ett praktiskt och smidigt handstativ för filmning. Gör att man får bort handskakningar och gör dessutom så att inte kameran skulle sjunka till botten ifall man tappar den i vattnet.

F) GoPro Grip. Ett lite mer avancerat handhållet stativ för GoPro. Denna pinne har en gimbal som gör filmningen mjuk och följsam. Tål ej vatten, men ger stabila filmningar även när man rör sig.

G) Thule Ryggsäck. Letade länge efter den perfekta fotoväskan, detta är the one. Fick tipset av The Bucketlistfamily som använder den under sina resor. Har alla tekniska grejer i den. Fantastisk!

H) Extern Håddisk LaCie. Skulle jag rädda en sak från mitt brinnande hus skulle detta vara den saken. Här har jag allt material från kameror, film, drönare, filmer, jobbgrejer, texter - ja allt!

I) iPhone X. Köpte denna telefon mest för dess grymma kamera. Fotograferar och filmar väldigt bra, mest till privat bruk.

J) MacBook Pro. Snabb, liten, smidig och kraftfull dator som är mitt dagliga arbetsverktyg. Redigerar filmer, foto och alla texter på denna. Jobbar i Adobe mest hela dagarna på den.

Utflykt till Port Douglas

Vi har fått in en hel del tips vad man bör besöka när man befinner sig i Australien. Ett av tipsen som har kommit fler än en gång är att besöka Port Douglas. En liten stad norr om Cairns och Trinity beach (Där vi bor just nu) Idag passade vi på att hyra en bil och köra upp längs de havsnära och slingriga vägarna upp mot Port Douglas och måste bara tacka för tipset! En lite mysig stad med underbara stränder, myllriga gator med affärer, vacker hamn och framförallt... - en väldigt mysig marknad. Vi strosade omkring i våra tofflor och tittade på allt från lokalt hantverk till leksaker, musik, kläder och mat/dryck. Lina kunde inte hålla sig från att göra vårt första inköp till nästa hus - nämligen ett gäng keramikkoppar. Kul att få med sig saker hem som har en story. Låt oss bara hoppas att de håller i posten när vi skickar hem dem. 

Efter marknaden gick vi ner på den långa stranden och passade på att bada. Även på hemvägen fanns ett par ställen där man kunde stanna och njuta av otroliga vyer ut över havet. Nu har Robban blivit lite varm i kläderna när det gäller att köra på vänster sida. Första timman var han helt fokuserad och svarade inte ens på tilltal för att han koncentrerade sig. Vi vaggades inte in i trygghet när han skulle blinka och istället kom vindrutetorkaren på. 

Port Douglas
Ellis Beach
 

Läs om oss i Expressen

Förra veckan ringde Expressen upp oss. Deras site "Allt om Resor" hade fått syn på vårt äventyr och ville skriva om oss. Nu, mitt på självaste valdagen, kom artikeln ut och finns att läsa här: 

Tack för alla fina kommentarer i sociala medier och i mejlboxen. Vi svarar på alla era frågor så snart vi bara hinner med.

PS. Glöm inte att gå och rösta idag!

Läs hela artikeln här.

Vårt bästa packningstips!

Packa upp. Packa ner. Och packa upp igen. Vi byter boende ungefär en gång i veckan. För oss funkar det bra. Det är tillräckligt lång tid för att vi ska hinna landa på ett ställe och tillräckligt ofta för att känna att vi upptäcker nya ställien och saker runt om oss. Det är tur att vi inte har plats för så himla mycket saker, för en hel del packande upp och ner blir det.

Vi tänkte dela med oss av vårt allra bästa packningstips! Ett tips som är så bra att strukturhjärnan i mig fick en mental orgasm när jag kom på det! =) Innan vi åkte investerade vi i packpåsar. Varje familjemedlem fick välja en varsin färg och sedan köpte vi ett kit i den färgen med 3-4 påsar i olika storlekar som sedan packas ner i våra stora ryggsäckar. Så vi har ständigt stenkoll på vart allt är. Behöver vi exempelvis snabbt få tag på ett par trosor till Penny, vet vi att de finns i den lilla blå påsen i Robbans ryggsäck. Total struktur och ordning på allt. Me like!

Barnen har alla sina kläder i den stora påsen, badkläder i en lite mindre och underkläder i den minsta. Jag har delat in min resegarderob i 4 - Vanliga kläder, träningskläder, underkläder och badkläder. Så lätt att både packa och leta. Även bra att ha ett par extra påsar för exempelvis blöta kläder, smutsiga skor, extrakläder till flyg eller liknande. Packpåsar is da shit! =)

Första mötet med Stora Barriärrevet

Idag gjorde vi en båtutflykt till Fitzroy Island, en paradisö utanför Cairns. Det blev en fantastisk dag med snorkling, koraller, sol, bad och lite terrängvandring på djungelstig. Dagens höjdpunkt var nog att snorkla tillsammans med sköldpaddor. Så mysiga varelser och barnen älskade det verkligen! Vi  såg även flera fina rockor som simmade förbi oss vid strandkanten, till Pennys glädje. Sedan Vaiana-filmen har hon älskat rockor och nu fick hon se dem på riktigt. =)

Sökandet efter Nemo och Doris fortsätter dock. Jag hoppas verkligen att vi hittar ett korallrev någonstans längs barriärrevet som har fiskar i alla fantastiska färger, men som samtidigt ligger så lättillgängligt till så att barnen också kan se dem.  Vi har förstått att man måste ut till "Outer reef" för att  få uppleva den riktigt häftiga upplevelsen av Barriärrevet, och det kanske jag och/eller Robban kommer att åka ut på, men om vi vill ha med oss alla barnen så får vi stanna lite närmare fastlandet. Vi tar gärna emot tips på barnvänliga snorkelställen längs Australiens östkust, om det är någon som har?!

Ett deppigt budgetmöte... =(

Igår gick vi igenom ekonomin för den första månaden på resa. Det var ingen rolig läsning. Vi visste att det har gått väldigt mycket pengar, betydligt mer än vi räknat med, men vi ville veta hur mycket mer. Det är en följd av både oväntade saker, som att vi sköt upp Bali-resan pga av oroligheter på Lombok, bokade av boenden efter att vi checkat in pga dålig standard och att vi vill lämna Bali, vi gjorde resan till Langkawi som inte alls fanns med i planeringen från början, vi flög med kort varsel till Perth för att undkomma jordbävning på Bali och vi bytte ut 6 veckor på Bali mot 6 veckor i Australien, vilket innebär betydligt högre levnadskostnader. Plus att vi också fattade beslutet att bo 5 nätter på en 5-stjärnig lyx-resort på Bali, vilket var betydligt dyrare än vi räknat med.

Utöver detta har vi levt som om vi vart på semester de 4 första veckorna. Vi har unnat oss god mat, ett glas vin till maten, glass till barnen varje dag och generellt lite extra allt. När vi gick igenom utgifterna kunde vi också konstatera att det är dyrt att resa. Våra resdagar sticker alla ut med höga utgifter för mat och snacks på flygplatser, taxfree-godis till barnen på flygen, taxi-transfers till och från boenden osv.

Så när vi summerade flygkostnader, boendekostnader och levnadskostnader för första månaden kunde vi konstatera att vi dragit över budgeten med över 40 000 kr. Det är ganska mycket pengar och kändes väldigt deppigt. Ca 20 000 kr av dem är kostnader för boenden och flyg till följd av ändringar med kort varsel och lika mycket har vi levt upp. Men vad ska vi göra? Vi hade inte kunnat eller valt annorlunda om vi fick göra om (jo, kanske inte bokat så många boenden på förhand). Och vi har en buffert för resan som är större än underskottet. Så vi klarar oss. 

Nu väntar en månad här i Cairns, utan flygkostnader och med mer självhushåll. Visst det är ganska dyrt att leva här, men vi kan planera våra utgifter bättre. I oktober är planen att vi ska husbila oss ner längs Australiens östkust, till Sydney och det innebär ju ett campingliv, vilket också borde gynna budgeten. Men nu slickar vi såren med ett extra stort glas rosé och konjak, vi vänder blad och tar nya tag. Det sista vi vill göra är att dra i nödbromsen och fokusera på att överleva. Vi är här för att njuta och för att leva. Så hellre mår vi gott när vi är här och kommer hem lite tidigare, än att stå ut för att få budgeten att räcka så länge som möjligt! 

Room with a view på lyxresort på Bali - Inte helt gratis

Några drinkar och mat här, gissa vad notan landade på.

Aha, går inte att boka om flygbiljetterna... ok, då bokar vi nya o låter den flighten brinna inne. Nu kör vi!

Vi kan väl bo centralt i Perth? Fram med kortet!

Är inte den där Billabong-kepsen för söt? Hon kan ha den hemma med. Har jag kortet?

HillBilly möter surfgirl är ju så snyggt  kortet? Nej vänta, jag har cash här...

Vi kör frukosten på stranden. Orkar inte gå o handla. 

"Can I get a Heineken and chips, please"

1 månad på resande fot - detta har vi lärt oss

Idag för en månad sedan satt vi på Arlanda med resfeber och undrade vad vi hade gett oss in på. Idag vet vi lite mer om att vara en familj med 3 små barn på resande fot. Vi har upplevt höga toppar och djupa dalar under den här månaden och sammanfattningsvis skulle man kunna säga att man lever väldigt mycket varje dag, när man rycker upp sig själv ifrån sin vardag och försätter sig i en situation som man inte är van vid. Det känns som om det var väldigt längesen vi var där på Arlanda helt enkelt för att vi har upplevt så mycket.

Vi har varit i 4 länder, rest med 7 flighter och bott på 9 olika ställen. Vår reseplanering har ändrats ganska mycket mot grundplanen och vi har bokat av, om och nytt både flyg, destinationer och boende. 

Här är några av våra lärdomar hittills:
- Boka inte boende mer än 3 dagar innan och boka inte för många nätter på en gång. Vi har bokat om eller av i princip alla boenden vi bokade på förhand, för att saker ändrades eller för att boendet inte kändes bra när vi väl kom. 
- Lägg extra pengar på att boka allt ombokningsbart. När jordbävningen på Bali kom kände vi direkt att vi ville lämna ön och kunde då boka om både boende och flyg, både datum och destination, utan kostnad.
- Lägg pengar på boendet, spara pengar på maten. Ungarna älskar nudlar, pasta, soppa, mackor och äter ändå mer av det än när vi lyxar oss med hel middag på restaurang.
- Allt är dyrare än man tror. Att åka med en större budget än man planerat för är nog den största frihetskänslan av allt. Att kunna ta in på ett lyxhotell i 3 nätter för att man känner för det, eller att kosta på sig en extra upplevelse vid Stora Barriärrevet är värt så mycket! Vi åker ju för att uppleva och leva, inte för att hålla hårt i pengarna och snåla (som vi gör i 95 procent av tiden).
- Barnen anpassar sig lätt och klarar det mesta. De känner när vi är trygga och mår bra och då är de det också.
- Det är viktigt att våga sluta turista och börja hitta en vardag. Vi är inte riktigt där helt än, men det är superjobbigt att hela tiden känna att man måste se och uppleva allt när man kommer till ett nytt ställe. Att bara vara hemma och chilla någon dag är viktigt för alla för att kunna hämta energi igen.
- Resdagar är jobbiga. Det är inte flygen som är värst, de klarar barnen jättebra, det är all väntan innan och efter till immigration, säkerhetskontroller och annat som är jobbigt. Vi reser hellre sällan och långt, än ofta och kortare.
- Första natten på ett nytt boende är alltid lite spänd och läskig, innan man hittat rutiner och nya vanor.
- Man behöver inte veta och kunna allt själv. Alla vi mött på resan har velat hjälpa, tipsa och delar med sig av sina erfarenheter. Folk är så himla snälla och gulliga och tillsammans löser man det mesta.

De 3 bästa köpen till resan har vart:
Ryggsäckarna från Osprey - hållbara, sköna, snygga och klarar allt!
Resevagnen Yoyo+ från Babyzen - maken till lättare och smidigare vagn finns inte.
Packpåsarna - alla i familjen har sina kläder i egna påsar med egen färg - otroligt lätt att hitta och hålla ordning.
 

Vi älskar Australien!

Ok, vi vet... Australien är lika stort som hela Europa och vi kommer inte att hävda att vi har fått en rättvis eller heltäckande bild av denna enorma kontinent ännu. Vi har vart här i 10 dagar nu, både på västkusten och på östkusten, i Perth och i Cairns, och av det lilla vi har sett så kan vi säga att vi fallit pladask, hela familjen.

Efter knappt tre ganska intensiva reseveckor, med 4 länder och 7 flighter, landade vi på riktigt när vi kom till Australien. Nu känns det som om vi har fått in våra reserutiner, barnen har släppt det ständiga tjatet efter iPads, bråkar betydligt mindre och leker betydligt mer med varandra, sover länge på morgonen trots att de lägger sig runt samma tid som de gör hemma och de (och vi) känns allmänt mer harmoniska nu. Juni och Penny har haft en dag var med feber (innan vi kom hit och annars helt symptomfria) och Charlie har vart frisk som en nötkärna hela tiden. Jag och Robban har båda kommit igång med träningen och vi lyckas också klämma in något avsnitt av Ozark (Sjuukt bra, se den om ni inte redan gjort det!) innan vi somnar.

Nu märker man också tydligt vilket hinder det är att vi inte kommer ifrån ett engelskspråkigt land. Det är jättemycket barn som kommer fram till Juni och Penny i lekparker och på badplatser och frågar om de vill leka eller bli deras kompis, men eftersom de inte förstår riktigt vad de säger så vill de inte svara. Så nu har vi börjat prata lite engelska här hemma, till Juni och Pennys stora glädje, för att träna och de frågar ofta vad saker heter på engelska eller hur man säger olika fraser. Penny har redan lärt sig räkna och alla färger och Juni skulle kunna beställa en hyfsad måltid på en restaurang. Det största hindret nu är att våga. En chaufför hörde idag hur hon tränade i bilen, skrattade och sa att det vore ju kul om hon kom hem till Sverige med en bred Australiensisk dialekt, och det vore onekligen väldigt kul! =)

Australien känns som om det är det bästa av allt, på något sätt. Det är så fantastiska miljöer och natur, men ändå att det känns tryggt och hemma på något sätt. Klimatet, temperaturen och värmen utan fuktigheten är helt perfekt här och passar oss utmärkt. Alla är SÅ snälla och glada och jag vet inte hur många gånger det har kommit fram folk till oss och sagt att vi är en sån fin familj, att vi har så fina tjejer, att vi verkar så kärleksfulla med varandra och att Charlie är den sötaste de har sett. Så underbara! Det är också så mycket som är så lätt här och som underlättar när man reser med barn: man kan dricka vattnet, äta "vanlig mat" som sallad, frukt, och annat utan att vara rädd för att bli sjuk, det är rent, fräscht och ordning här, man kan sätta på nyheterna på kvällen och hänga med i vad som händer i världen, det finns wi-fi överallt, det är barnanpassade miljöer och jag skulle kunna fortsätta hur länge som helst. Det är verkligen helt fantastiskt lätt att leva här!

Men. (för det finns ju alltid ett men) Det är dyrt. Kanske inte riktigt Sverige-dyrt, men nästan. Och om man lägger till utflykter, saker man vill göra och köpa så blir det lite för dyrt för att vi ska kunna vara här så länge vi vill. Så nu skalar vi ner pengar för boende och mat (Heja AirBnb och nudlar!) och försöker dryga ut kassan så länge det går, för vi trivs så bra här.  Idag har vi köpt en snorkel till Juni och imorgon är det dags att börja träna för Stora Barriärrevet!

City life i Perth

Oj, vilka härliga dagar vi har haft i Perth! Det har verkligen passat alla i familjen att hänga här. Vi blev lite påminda om vardagens rutiner där hemma i Sverige, men ändå med allt nytt och spännande. Om det inte hade vart vinter och fullt så dyrt här hade vi nog stannat betydligt längre, för vi blev kära i stan. Lustigt ändå vad livet bjuder på. Om vi inte hade vart med om jordbävningen på Bali hade vi nog aldrig åkt hit, men nu är vi så glada att vi fick uppleva denna pärla.

Vi var i Perth i 5 nätter. Tre nätter bodde vi på ett lägenhetshotell och de sista två i en mysig liten 2:a på 14:e våningen mitt i stan och som vi hittat via AirBnb. Att sköta sig själv här är verkligen inga problem. Stora och välsorterade mataffärer mitt i stan gjorde det kul och enkelt att svänga ihop mat till familjen. Också skönt att ha lite yta. Vi har bott i 2:or här vilket har gjort att vi kunnat lägga Juni och Penny i eget rum och Charlie i vår säng runt 19 och vi har kunna fortsätta se på TV, jobba, prata, planera och få en egen stund utan att väcka dem.

Nu har vi verkligen hittat ett bra sätt att turista i stan på - via parker! Och Perth har jättemånga, fina och som barnen älskade. Vi hängde vid Elisabeth Quay som är ett mysigt område nere vid hamnen och där man byggt upp jättefina lekparker, fontäner och aktiviteter för barnen. Vi var i Kings park, världens största stadspark och som även den hade en hel barnavdelning full med lekparker. Vi valde mellan Perth Zoo och Caversham wildlife park och valde tillslut den senare. Där sprang kängurus fritt som man fick gosa och mata, en massa andra fina djur, och så fick man ju klappa koalor också. Alltså, jag har hittat mitt nya favoritdjur - har aldrig sett något sötare än en liten koalabjörn sovandes i ett träd! Vi tog även tunnelbanan till de mysiga små hamnkvarteren i Freemantle och åt nyfångad fisk på ett litet mikrobryggeri där.

Vi har haft väldigt tur med vädret - trots att mycket är stängt för att det är vinter här. 4 av 5 dagar har vi dock haft strålande sol som har värmt. Ungefär så där härligt som den kan göra i Sverige en riktigt varm aprildag. Vi fick dock ändå springa in på Zara och köpa ett par långärmade tröjor till barnen, eftersom vi bara hade med en långärmad var på resan. Vi är inställda på betydligt varmare breddgrader! =)

Boende
Mount bay waters apartments

Aktiviteter
Elisabeth Quay
Kings garden
Freemantle
Caversham Wildlife park

Re-load

Vi har bara vart på resande fot i 2 1/2 vecka, men ändå luktar både vi och alla våra kläder en blandning av solkräm, varm hud (svett), myggmedel och malaysiskt tvättmedel (efter senaste tvätten). Kläderna har aldrig riktigt heller helt torkat eftersom vi spenderat vår tid i länder med otroligt hög luftfuktighet. Men nu jäklar! Nu har vi tagit in på ett lägenhetshotell i Perth, Mounts bay. Vi bor i en tvåa med kök, Juni och Penny sover i ett eget sovrum och - Vi har tvättmaskin! Jag har aldrig längtat efter att tvätta så mycket som nu! Så idag har tvättmaskinen och diskmaskinen gått varma och allt vi äger och har, inklusive oss själva, har sanerats och rengjorts från grunden. Så det är lite som att göra en omstart av packningen som vi började med. SÅ skönt! 

Vi har också varit och handlat i en vanlig mataffär och ätit alla mål hemma idag: frukost, lunch och middag. Känns lite som om vi tagit semester ifrån semestern och hamnat tillbaka i en "vanlig vardag". Och det var väldigt skönt att bryta lite från semester-feelingen. Här behandlas vi inte som turister, utan som vanliga medborgare. Imorse, när jag handlade, låtsades jag att vi bodde här, lät fantasin ta plats och målade upp ett alternativt liv. Jag tror att jag verkligen skulle gilla ett vardagsliv som Aussie! =)

Vårt första intryck är att Perth verkar vara en väldigt mysig stad! Det är dock väldigt kallt här. Det är ju tidig vår, så på dagen är det 15-18 grader och på natten kryper det ner runt 10 grader. Vi har inte riktigt packat för det här klimatet, så vi får se hur länge vi stannar här. Idag har vi haft en hemma-dag med vila (alla barnen var väldigt trötta), tvätt, handling, matlagning och en del jobb och administration med ombokningar/avbokningar och nya bokningar. Tror det är bra att ha såna dagar också emellanåt. När man ska vara borta så länge som vi ska orkar man inte turista runt varje dag. Vi har ju trots allt haft ett väldigt högt tempo de första veckorna med 4 länder på 18 dagar.

Ändrade planer - igen!

Efter 5 fantastiska dagar vid Legian beach var det dags för oss att uppleva lite mer av det riktiga Bali, se ön och göra saker som vi sett fram emot hela våren därhemma. Trots att vi kortat vår resa pga jordbävningarna runt Bali och Lombok så var tanken att vi skulle hinna åka runt en del. Vi hade planerat Ubud, Lovina, Sanur, Uluwatu och Nusa Lembongan och på aktivitetslistan stod risfält, tempel, vattenfall, köpa smycken, yoga på The yoga barn, släppa ut sköldpaddsungar i havet, besöka marknader och mycket mer. Så igår åkte vi till Ubud för att börja Bali-resan på riktigt. Vår personliga driver kom och hämtade oss och vi var i Ubud strax efter lunch.

Vi packade upp, gick ut och käkade, handlade hem lite matvaror, barnen badade lite i takpoolen och sedan la vi dem. Jag och Robban satt och pratade lite på kvällen om hur vi skulle lägga upp resan och hur länge vi skulle stanna. Igår var det en ganska märklig dag. Inte mindre än 9 jordskalv, varav 4 lite större, hade skett under dagen utanför Lombok, vilket är ovanligt mycket - även för en plats som Indonesien. Vår chaufför hade känt att bilen gungade när han väntade för att hämta oss på hotellet, men det kände vi inte av alls. Jag var lite orolig för det här. Känslan att vara fast om något skulle hända infrastrukturen på ön skrämde mig. Flygplatsen ligger väldigt utsatt, kommunikationerna är dåliga och el/vatten/byggnader/vägar är inte så pålitliga och vår chaufför sa att man där inte är så rädda för skalven, snarare för en tsunami som skulle kunna komma. Vi bestämde oss för att stryka de saker vi ville göra på norra och östra delen av Bali (närmast Lombok) eftersom det inte kändes säkert. Vi gjorde oss iordning för natten och sedan började rummet att skaka...

Jag borstade tänderna när jag kände att golvet under mig började vibrera. Jag gick ut till Robban och vi frös när rummet började gunga. Vi hade en liten damm utanför rummet och den skakade. Det kändes som turbulens i ett flygplan ungefär, fast man samtidigt står på fast mark. En ohyggligt otäck känsla. Det höll på i kanske 6-7 sekunder, vilket kändes som en evighet. Vi var livrädda. Vi bodde på nedersta våningen på hotellet och folk utanför dörren skrek och sprang ut ur byggnaden. Vi hade ingen aning om vi skulle väcka barnen och springa eller om det inte var någon fara och låta dem sova. Man har ju ingen aning om något större väntar, hur stabil byggnaden man befinner sig i är och vart man ska ta vägen om vi måste fly.

Jag gick ut till receptionen och utanför hotellet stod alla gäster. Efter 15 minuter konstaterade man att det inte var någon fara och att vi kunde gå tillbaka in igen. Barnen sov, tack gode gud, fortfarande. Det var de 15 värsta minuterna i mitt liv. Mitt adrenalin vägrade lämna kroppen och jag kände att marken gungade (typ så som man kan känna efter att ha vart på sjön i några dagar) i över en timme efteråt. Vi kände direkt att vi ville lämna Bali nu. Vi älskar visserligen ön, men det var inte värt det längre. Inte just där, just nu, när det är så mycket aktivitet. Vi får komma tillbaka en annan gång.

Så vi satte oss ner och började leta flyg. Nästa destination för oss är Australien. Visserligen egentligen om 6 veckor, men vi kände att vi ville åka dit. Det kändes tryggt och vi ville bort. Så, utan att egentligen veta något om Australien, så bokade vi festa bästa flyg, som gick vid lunch dagen efter. Det visade sig gå till Perth på västkusten, så då körde vi på det!

Men inatt blev det inte mycket sömn. Och vi packade en nödväska med pass, pengar, telefoner, laddare, vatten, blöjor och bananer, om det skulle komma en till jordbävning under natten, så vi kunde ta barnen och väskan och springa. Att spendera en natt med att vara redo att fly för sitt liv önskar jag ingen. Även om det säkert aldrig var faktisk fara för våra liv, så räcker känslan av att vara fast och inte kunna ta sig någonstans i ett nödläge. 

Det kom fler jordbävningar under natten och morgonen, men ingen så stor att vi kände den, som tur var. Och inte förrän flygplanet lättade från marken idag andades jag ut på riktigt och det är nog första gången jag kände mig säkrare i luften än på marken.

Så nu har vi landat i Perth! Vi har ingen aning om hur våra kommande dagar ser ut och vart vi ska, men det är väl en del av charmen. Det var mörkt när vi landade, så imorgon får vi utforska mer av staden! Nån som har tips, så tar vi gärna emot dem! =)

Hej BALI!

Ny dag och nytt land! Och nu är vi i Indonesien och på fantastiska Bali!

Resdagen var låång eftersom vi började på morgonen med ett flyg till Singapore och sedan gick flyget till Bali på eftermiddagen. Singapores flygplats var dock jättehärlig att vara på och barnen hängde i ett jättestort fjärilsrum och tittade på fantastiska fjärilar en stor del av tiden. 

Vi har valt att ta de 5 första nätterna här vid Legian beach och en fantastisk resort som är som byggd för att spendera med familjen. Inte blev det sämre av att vi blev uppgraderade till en liten svit när vi checkade in. Jaaay! =) Vi vill verkligen rekommendera Padma Resort Legian till alla som åker till Bali med barn! Allt här är toppklass och barnen älskar det. Läget, poolerna, lekrummet, gymmet, aktiviteterna, maten, rummet, servicen, ja allt är verkligen fantastiskt!

Vi brukar inte gilla att bo på den här typen av ställe. Man känner ju inte så mycket av Bali här eftersom man mest hänger på resorten, men vi kände att vi ville göra livet lätt för barnen och nu när de är så glada och har så mycket att göra på dagarna att de aldrig vill gå och lägga sig, så känns det helt rätt. Det är väl bara att inse att resa med barn kanske innebär sådana här resmål ibland också. 

Från stranden ser man de gigantiska vågorna och det är så coolt att titta på alla surfare som måste leva i paradiset här. Igår gick vi ner och kollade på solnedgången och hamnade i ett folkhav med tusentals människor som satt och väntade på att solen skulle försvinna ner i havet. Magiskt vackert ljus och SÅ mysigt. 

Nu lever vi det enkla livet här i några dagar innan vi beger oss till Ubud. Där kommer vi hamna mer i stadslivet och förhoppningsvis göra lite utflykter till platser runt omkring. Vad får vi inte missa? Ge oss era bästa Bali-tips! 

Och ni följer väl oss på insta? Där uppdaterar vi lite mer dagligen med saker vi har för oss. @dayswellspent.se

Tack Langkawi!

Då har vår resa till Langkawi kommit till sitt slut och det är dags för oss att lämna ön och Malaysia. Det blev ju en resa som vi bokade väldigt kort inpå, eftersom vi valde att inte åka till Bali som planerat, så vi visste i princip ingenting om resmålet när vi kom dit. Men nu vet vi mer!

Langkawi är en ö som ligger utanför Malaysias västkust och som gränsar till Thailand. Många åker över hit från Thailandssidan med båt för att förnya sitt visum och få 30 nya dagar i Thailand och det är sluthållplatsen på den populära Andaman-rutten där det går båtar till några av Thailands finaste paradisöar. Nu i augusti är det mitt i den blöta halvan av året (likt Thailand), så vädret kan variera mycket och det kan komma stora mängder regn. Förutom ett par nätter med regn och åska var dock detta inget vi märkte av alls. Det var snarare skönt att det var lite disigt, för de dagar med klarblå himmel vi hade gick det knappt att vara ute i solen alls.

Det finns två huvudstränder lång västkusten - Cenang beach som är den stora med mycket vattensport och aktiviteter. Själva pratar de nästan alla illa om den stranden som de menar har blivit som Thailand. Lite längre ner ligger Tengah beach som vi förstått det som var lugnare och mysigare. Det kan vara bra att veta att det nästan inte finns några restauranger alls längs stranden, så om man reser med små barn är det värt att plocka med sig lite extra mellisar, eftersom man ofta får gå en bit för att äta lunch. Många större och lyxigare resorts ligger också längs stranden och där får man inte ens passera om man inte bor på området, vilket gör hela strandlivet lite meckigare än vad man är van vid i exempelvis Thailand.

Vi bodde på La Pari Pari, i en egen liten stuga, en bit från den mindre stranden Tengah. Det boendet kan vi verkligen rekommendera! Superfina stugor, bra mat (testa deras Laksa-soppa!), härlig personal och en liten pool, inget fancy men barnen älskade den. Tengah beach ligger dock en ganska bra bit (kanske 300 m) med barn att gå och där kunde vi inte bada alls, pga för höga vågor och en masa para-gliding aktiviter. 

Vi hängde på Cenang beach 2 dagar. Första dagen steg vattnet och vågorna jättemycket, så barnen kunde inte bada då heller men så fick vi tips om att åka så långt norr ut på Cenang beach vi kunde, där skulle det vara lugnare både med folk och vågor. Vi åkte dit en em och då var det verkligen perfekt! Strandhäng med jättefin strand och jättefint vatten. Det kanske är lugnare generellt i vattnet under den torra delen på året, men det var svårt att hitta bra stränder för barnen att bada på.

Vi gjorde en utflykt till norra delen och den strand som skulle vara finast - Tajung Rhu beach. Efter en taxi-resa på ca 45 min kom vi till en jättefin strand men det var vakter överallt som sa åt oss att vi inte fick gå någonstans om vi inte bodde på hotellet där och det fanns ingenstans att hyra solstolar. Vi fick tillslut komma in på ett hotell om vi åt lunch där, vilket vi gjorde, men sen fick vi lämna igen. Stranden var fin och barnen provade att bada, men man fick hålla i dem eftersom det var ganska starka underströmmar i vattnet.

Sammanfattning av vår vecka på Langkawi med barn: Langkawi har jättefina stränder, men det är svårt att bada med barn. Ett boende med pool är nästan ett måste för att kunna svalka av dem i värmen. Det är också väldigt skitigt, det byggs överallt, lite meckigt att röra sig på gator med vagn och svårt att hitta bra mat och varor att handla hem. Bokar man ett bra boende och trivs med att stanna där större delen av tiden funkar det jättebra och eftersom ön är liten går det också enkelt att ta en taxi, med appen Grab, och göra utflykter. Men ön är väldigt vacker med mycket regnskog, fina stränder och bra vatten. Det kan vara svårt att hitta blöjor, mellisar till barnen och andra bra-att-ha-saker, vilket kan vara bra att veta. Det tog oss tre dagar att hitta till en affär som var stor nog att ha blöjor och ytterligare en dag att hitta en butik som sålde frukt. Så vi levde på nudlar i kopp (som på studenttiden) den första tiden - vilket tack gode gud våra barn tyckte var jättegott! =) Malaysia är dock väldigt billigt land att vara turist i. Jag tror att våra middagar för 4 inkl dryck och någon öl nästan alltid hamnade runt 250 kr.

Boende: La Pari Pari
Stränder: Cenang beach, Tengah beach, Tanjung Rhu beach
 

Packdag!

Idag har det vart riktigt fin väder här på Langkawi - och det betyder jättevarmt! Går knappt att vistas i solen alls. Som tur var har vi hittat en fin del av den större stranden här på ön, som är lite lugnare och barnvänligare. Så där spenderade vi förmiddagen under parasoll för att bada, äta och leka fram till efter lunch då det blev dags att åka hem och packa. Imorgon är det nämligen resdag och vi ska först tillbaka till Singapore och därefter till Bali. En utvärdering och alla våra tips av Langkawi kommer imorgon!

Packningen var en av de saker som vi la mest tid på innan vi åkte och jag måste säga att så här, efter 10 dagar på resande fot, så är vi väldigt nöjda med det vi har med oss. Det finns lite luft i alla våra väskor, vi känner inte att vi saknar något och har inte med oss på tok för mycket heller. Det är väl Robban som har hintat om att han har med sig ett par shorts och en långärmad för mycket, men då snackar vi på detaljnivå. =)

Nu när vi har packat upp och ner några gånger så känner vi att vi kan börja ge lite packtips om man ska göra långresa med barn. Kommer på bloggen inom kort!

Lazy days...

Ja, just nu händer det inte så mycket här på Langkawi. Vi bor i en stuga på en resort som är litet, mysigt, har väldigt god mat och det familjen behöver för att landa både mentalt och fysiskt. Vi har gjort ett par utflykter och vi kommer att skriva allt vad vi tycker och tänker om det här resmålet när vi åker härifrån - på tisdag. Våra barn har blivit vattendjur och i princip bor i poolen. Det är så kul att se dem och hur de vågar och vill lite mera för varje dag som går. Juni, som inte vågade stoppa näsan under vattenytan när det här året började, dyker nu ner på botten på poolen för att hämta saker och simmar hela kortsidan under vattnet. Helt otroligt! Och Penny vill inte vara värre utan ber om att få simma utan puffar och att få simma under vattnet från kanten och till oss. Verkligen coolt vad vattenvana gör för barnen.

Annars försöker vi landa i planeringen av vår fortsatta resa. Vi skulle ju vart på Bali den här veckan och vi har verkligen velat fram och tillbaka, ändrat datum på boenden, bokat av och kollat på andra resmål, men vi blir ändå inte klokare. Vi vill ju till Bali och framförallt vill vi till Australien  efter det. Och att åka åt andra hållet nu innan, känns bara onödigt. Så (med största sannolikhet) kommer vi åka till Bali på tisdag ändå, men vi kommer troligen inte vara där så länge som det var tänkt från början. Men innan vi bokar flyg och boende blir det ett dopp i poolen igen...

Jetlag is a bitch...

Nu har vi landat på vår andra destination - Langkawi, Malaysia. De första dagarna har mest gått åt till återhämtning och till att komma i fas igen efter de galna dagarna i Singapore. Vi försöker hitta in i lite mat- och sovrutiner igen, men det är lättare sagt än gjort. Jetlagen har oss fortfarande i ett stadigt grepp. 

Fram tills nu har det var rätt skönt att vara lite piggare lite längre i på kvällarna, för det är ju när barnen sover som vi hinner med att planera, fixa och landa själva. Men när man kommer på sig själv att ligga googlandes på helt meningslösa saker kl. 02.30 fjärde natten i rad, så förstår man att kroppen är inställd på en annan tid. Vi har alltid tyckt att omställningen åt andra hållet, när man åker hem från Asien igen är värre. Då ligger man så där trött som man bara är i början av en graviditet i soffan kl.18 och kämpar för att inte somna. Men nu har vi ändrat oss. Att försöka somna när man inte är det minsta trött är värre! För man kan ju inte tvinga sig till att somna. Vi försöker gå upp i tid på morgonen, men ändå infinner sig inte tröttheten alls.

Barnen somnar när de borde, sover 2 timmar och vaknar sedan igen. Som att kroppen tror att de har tagit en nap. Men nu börjar vi skymta slutet, hoppas vi! Igår (Dag 6) var första kvällen som barnen (och Robban) somnade (visserligen lite senare än vanligt) och sov till morgonen. Nu väntar jag bara på att min kropp ska fatta galoppen också.. Husmorstips för jetlag mottages tacksamt! =) 

Nattugglor. 

Tack Singapore!

Oj, vad vi gillade Singapore! Vi hade egentligen ingen bild av staden innan vi kom, men det är verkligen en barnvänlig, strukturerad, internationell och ganska enkel stad att leva i med barn. Trots värmen och den höga luftfuktigheten hittar man alltid kyla och fläktar någonstans och man har till och med utomhus-AC i publika miljöer som gör att man inte behöver gå många steg innan man kan svalka sig igen. För att vara i den här delen av världen är det ganska dyrt att leva och göra saker, som i Sverige eller lite dyrare. Men det kan vara ett skönt andningshål att ta till i några dagar när man reser runt i sydostasien och vill hitta tillbaka till civilisationen ett par dagar. Vi var bara där i tre hela dagar, så vi gick verkligen all-in för att maximera upplevelsen så gott vi kunde - och vi hann med en hel del!

Första dagen besökte vi Singapore Zoo. Vi valde delen av parken som heter River Safari och där kan man bl a se jordens alla vapendjur, apor, pandor, klappa sjöstjärnor och se världens största sötvattensakvarium. SÅ coolt och så kul för barnen att se andra djur än vad de är vana vid hemifrån. Parken består av fyra olika avdelningar, beroende på vad man vill se och har även ett coolt nattsafari, som säkert lite äldre barn älskar.

Andra dagen blev Robban överraskad med en 40-present av Lisa och Andreas - en brunch på hotellet Shangri-La (där Trump bodde när han träffade Kim). Det var den sjukaste matupplevelse jag vart med om. Allt du kan tänka dig fanns att plocka fritt ifrån och det höll verkligen en så hög kvalitet! De hade dukat upp stationer från jordens alla hörn och jag snurrade många varv runt skaldjuren (ostron, king crab, krabbklor, hummer), det japanska köket (sashimi på lax, tonfisk, svärdfisk och pilgrimsmussla) och pastan från det italienska hörnet. Det fanns alltså en kille vars jobb var att skära upp parmaskinka till de som ville ha! I slutet skickade vi dit barnen för att ta mer, eftersom vi hade gått dit så många gånger... :) Sa jag förresten att det ingick "Bottomleys champagne" i vårt paket?! Det var ett grymt barnvänligt ställe också. Det fanns en kids corner som serverade barnsligare varianter av all mat, popcorn, glass, sockervadd och knutna ballonger. En fullträff för hela familjen helt enkelt! Hotellet har också ett av Singapores bästa lekrum som vi besökte efter brunchen. Det blev nästan en heldag där och slutade med väldigt nöjda både långa och korta människor. Även om man inte vill brunch är lekrummet väl värt ett besök.

Vi tog sedan en promenad till de botaniska trädgårdarna. Det kanske inte låter så kul men förutom alla fina områden i parken med växter, träd och blommor ifrån jordens alla hörn, har de också byggt upp värsta barnparken med linbanor, fontäner att bada i, sköldpaddor som badar i en damm, barnrestauranger och mycket mer.

Sista dagen besökte vGardens by the bay, ett gigantiskt område med parker, utslätningar, museum, lekparker och mycket mer. Tyvärr var lekparksområdet stängt för underhåll när vi väl kom dit, men tack vare det hittade vi vårt kanske bästa tips att besöka med barn - ArtScience Museum. På utställningen "Future World - where art meets science" fick barnen experimentera, leka, testa, lära och göra en massa roliga aktiviteter för att lära sig världen och dess utmaningar. Det här kändes helt nytt, SÅ coolt och barnen älskade det. De grät när det stängde (ja, vi var där så länge) och frågar fortfarande när vi kan åka tillbaka. 

Därefter åkte vi också upp i den berömda skybaren hos hotellet Marina bay sands. De har en fantastisk infinity pool på 58:e våningen och utsikten var såklart lika fantastisk som drinkarna var goda.

Så, tack Singapore (Lisa och Andreas) för det fantastiska bemötandet! Vi kommer definitivt tillbaka.

Boende:

- Hemma hos vänner på Nassim Road

Aktiviteter:
- Singapore zoo
- Söndagsbrunch på Shangri-La
- Lekrum på Shangri-La
- Botaniska trädgårdarna
- Gardens by the bay
- ArtSience Museum
- Marina bay sands skybar

Flexibiliteten ställs på prov...

Tänk vad skönt det vore om allt man hade planerat i livet blev till verklighet. Man planerade att man skulle bli lycklig, framgångsrik, snygg, förmögen och träffa en fantastisk partner och få fanatiska barn och då fick man det. Eller så planerade man sina drömmars resa med familjen till Bali, och åkte dit...

Det har ju (bokstavligen) skakat lite runt Bali den senaste veckan och 2 dagar innan vi skulle åka dit kom det andra och stora skalvet utanför Lombok som nu har skördat 82 liv och drivit tusentals med människor på flykt, främst från Lombok och de fina Gili-öarna. Självklart satt vi uppe hela natten och försökte bilda oss en så klar bild av vad som hänt och hur det var på Bali, som det kunde. Vi sökte information via media (som ofta verkade överdriva situationen på Bali, särskilt svensk media), via forum och grupper i sociala media med människor som befann sig på Bali och genom vänners vänner prata med personer som känner till området. Och det var ganska svårt att få en klar och rättvis bild av vad som hänt. De som kände av skalvet, främst på östra sidan av Bali, är såklart jätterädda och vill bara därifrån eftersom det kommit många efterskalv så att man känner att det skakar lite i marken. På västra sidan av Bali (vid de stora turistställena) verkar livet och semestern pågå precis som vanligt och man känner med Lombok-borna som drabbades (man tycker inte att man varit med om någon jordbävning alls).

När vi pratar med Indonesien-vana personer förstår de inte alls hur man kan vara rädd för att åka dit pga en jordbävning. Skalv ingår i infrastrukturen i den här delen av världen och händer lite nu och då, och det är mycket ovanligt att någon ens märker av det. Vi läste att det brukar vara 3 skalv per år i världen av den här styrkan och ett per 10:e år i den här regionen, så chansen att det skulle hända igen är mycket liten. Med det sagt så kändes hela situationen plötsligt väldigt olustig. Resan som vi sett fram emot och drömt om så länge kändes plötsligt otrygg och osäker. Vi pratade mycket och länge, och vi är egentligen inte rädda för att en ny krissituation skulle drabba oss, om vi skulle välj satt åka dit, det var mer att hela upplevelsen av paradiset kändes så långt bort när människor som evakuerats dit bara vill därifrån. Vi skulle till västra delen, Seminyak, första veckan skulle vi säkert kunna åkt dit utan problem, men eftersom vi inte behöver åka just dit just nu, så valde vi att ta en detour några dagar för att avvakta och följa situationen lite mer, innan vi åker dit, om vi åker dit.

Så vi bestämde oss för att ta en vecka i Malaysia istället, på ön Langkawi. Ett ställe vi tänkt att vi skulle åkt till, men efter Australien. Det är en kort flight på 1.30 h ifrån Singapore och ligger tillräckligt långt bort för att vara bortom riskzonen, men tillräckligt nära för att vara enkelt att ta sig dit. Så igår handlade mest om att boka av, boka om och boka på nya flyg och nytt boende. Vi tänker att det får bli lite som det blir. Nu längtar vi mest efter lugn och ro, att landa mentalt, en pool för barnen att leka i och en kall öl i solstolen bredvid. 

Det är dock lite svårt att ställa om mentalt. Men vi inser nu att det här är och kommer att vara en del av resan och äventyret vi har valt att åka på. Saker händer och det blir inte alltid som man har planerat. Men det blir bra ändå. Nu ska vi utforska Langkawi under kommande vecka!

Framme i Singapore

Äntligen framme! Efter vad som kändes som flera dygn på resa är vi nu framme i Singapore. Resan gick trots allt väldigt bra. Vi lyfte från Arlanda vid 17.30 och flög sedan ca 6 h till Doha. Där blev det en mellanlandning och vi hann precis med att fika lite innan det var dags att boarea nästa plan. Barnen höll sig vakna ganska länge och då det var ett halvfullt plan fick vi ett eget säte till Charlie att sova på. Bytet gick, trots att de somnat en timme innan vi landade, bra. Det var spännande att vara uppe mitt i natten och se nya saker. Sen var det dags för flight 2.

Snacka om besvikelse när vi fått för oss att den skulle vara lika lång, men den var 8 timmar. =( Vi sov alla dock större delen av tiden, som tur var. Vi flög med Qatar Airways och vilken skillnad det är på barnmottagande mellan olika flygbolag. Här behandlade de alla våra barn som prinsessor och såg alltid till att vi hade allt vi behövde. Så härligt!

Nu har vi landat i lägenheten hos våra vänner Lisa och Andreas och ska nu ut och utforska stan!

Äventyret börjar nu!

Shit! Idag händer det! Dagen då vi lämnar Sverige är här! Wiiieee! Resfebern har slagit in och nu kan vi knappt ta in vad vi ger oss ut på. Men kul ska det bli! Nu ska vi hoppa på ett kvällsflyg och flyga över natten. Håll tummarna för att barnen vill sova. First stop: Singapore!